We went on a cruise to Riga with Lars and Alison. I was honestly surprised over how cozy this city was: beautiful buildings, cobblestones, cafés. And yet, at the same time, history burdens it. The Museum of the Occupation of Latvia told us the story of a country that has been occupied over and over again. The huge coal power plant works as a symbol of the old time. The men in uniform walking on the streets make me shiver. I start imagining how it would be living in a place and time where the army, military is constantly around. When the people that are supposed to protect you are the ones that hurt you. When Alva, eleven years old, asks me why the Holocaust happened, how human beings can act like that towards each other, I don't know what to answer. I can't find the words. I am still trying to understand.

                          
                  

 

 

 

Allsång på Skansen.

 

                    

 

Vi åker ut till Djurgården, hittar en plats i gräset, äter picknick och tittar på änder. Spelar UNO och fotar. Med mitt lokalsinne och Vendelas längtan efter att promenera längs vattnet börjar vi gå. Och vi går. Och går. Alva får panik över att aldrig komma fram och går i en takt långsammare än en 60-åring. Att locka med glass fungerar och plötsligt blir humöret mycket bättre. Vi tar spårvagnen till Östermalmstorg och möter upp kusin för att åka hem, grilla quorn och halloumi och svettas i vardagsrummet. Jag har ett leende på läpparna, oron släpper och jag njuter av varje sekund. 

                      

 

"Well I see you've got your bible
Your delusion imagery
Well I don't need your eternity
Or your meaning to feel free
I just live because I love to
And that's enough you see
So don''t come preach about morality
That's just human sense to me"

(First Aid Kit - Hard believer)

 

Ibland är det skönt att bo utanför stan. Som när man kan plocka färska jordgubbar från trädgården. Och plocka ut mormors cykel från garaget och cykla ner till ica för att handla middag. Jag vattnar blommor för första gången på ett år och väntar med spänning tills körsbärstomaterna kommer. Jag har svårt att föreställa mig själv bosätta mig någon annanstans än i en storstad. Samtidigt skulle det inte vara helt fel att kunna odla egna grönsaker. Jag älskar kontraster. Svart och vitt eller klara färger. Å andra sidan betraktar jag inte världen i svart eller vitt, i totala motsatser - jag tror på kontexter, sammanhang.